Runor – den nordiska mytologins motsvarighet till tarot!

Runor kan sägas vara den nordiska mytologins motsvarighet till tarot. Arketyperna i runorna associeras med de nordiska gudarna. Ingen vet med exakthet hur gamla runorna är. Runliknande symboler i grottor härstammar från slutet av bronsåldern, cirka 1300 f kr. Runorna nämns också i Bibeln, men man tror att runorna först utvecklades för magiska ritualer för att sedan användas som ett skriftligt språk.

Fornnordisk ”runa” betyder hemlighet eller mysterium men man tror också att Runmästare, både kvinnliga och manliga ansågs ha magiska krafter. Runorna representerar objekt, djur, gudar, begrepp och företeelser, men de utvecklades långt innan ett behov av skriftspråk existerade. Inte förrän 200 e.Kr. var runor så pass utbredda i norra Europa att runalfabetet utvecklades.

Historiska skrifter vimlar av exempel på att runor via ceremonier fick magiska krafter genom att man åkallade gudarna. På det här viset fick runorna magiska egenskaper och energier.

Alfabetet fick namnet Futharken efter initialerna i de första sex runorna (Fehu, Uruz, Thurisaz, Ansuz, Raidho, och Kenaz). Runorna är uppdelade i så kallade ätter.

1. Till Frejas ätt hör Fehu (Feh), Ururz (Ur), Thurisarz (Thurs), Ansurz (Ass), Raidu (Reid), Kauna (Ken), Gebu (Gifu), Wunju (Wynja)
2. Till Heimdalls ätt hör Hagalaz (Hagall), Naudiz (Naud), Isaz (Iss), Jara (Jera), Perthu (Pertra), Algiz, Sowilu (Sol)
3. Till Tyrs ätt hör Tiwaz (Tyr), Berkana (Bjarka), Ehwaz (Eih), Mannaz (Mads), Laguz (Lagu), Ingwaz (Ing), Othala (Odal), Dagaz

Har fått frågan från kunder om jag använder runor när jag gör en Reading, efter att ha läst på om runor kan det vara ett verktyg som kan komma till användning.

Ljus och kärlek!

Rebecca

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *